De flesta ledare jag möter bryr sig genuint om sina medarbetare. Jag upplever oftast att det inte är där utmaningen finns. Utmaningen är snarare att vi inte alltid visar det.
Det är så lätt att anta att det vi känner på insidan också syns på utsidan. Att det är klart att våra medarbetare vet att vi bryr oss om dem. Att det som är självklart för oss också är självklart för andra.
Det kan även vara så att det finns viktigare, eller enklare, saker att lägga fokus på. Som strategier, mål och resultat, och ledarskap handlar om strategier, mål och resultat.
Men väldigt ofta handlar det ännu mer om relationer. Och relationer handlar sällan om stora ord, som att tala vitt och brett på konferensen om hur väl vi fungerar och hur mycket vi bryr oss om varandra, men väldigt ofta om små saker. Som att fråga hur någon mår. Att komma ihåg något som är viktigt för personen. Att följa upp ett samtal. Att stanna kvar lite längre när någon har det tufft. När det gäller relationer är det små saker som gör stor skillnad för känslan av omtanke.
För människor lägger ofta mindre vikt vid vad vi säger att vi värderar och större vikt vid vad vi faktiskt gör.
Omsorg handlar inte om att vara snäll hela tiden. Det handlar inte heller att ha det fritt från friktion.
Tvärtom kan det ibland vara ett uttryck för omsorg att våga vara tydlig när något behöver förändras.
Men när människor upplever att vi bryr oss om dem som personer blir det ofta lättare att ta emot både feedback, stöd och utmaningar.
Människor behöver inte perfekta ledare. Men de vill ofta känna att deras ledare faktiskt bryr sig.
Lämna ett svar